Ändlöst med puder

Jag som brukar skryta med att jag är klarar jetlag så bra har faktiskt vissa problem den här gången. Inte så farligt, dock. Jag är oändligt trött på kvällarna bara, och har sovit lite halvdåligt de senaste nätterna, men det är egentligen ingen fara.

Tröttheten beror förstås också på att jag är ute hela dagarna och PUMPAR PUDER! Det är inget uttryck jag trodde att jag någonsin skulle befatta mig med, eftersom jag i ärlighetens namn inte är någon fullfjädrad skidåkare, men det är faktiskt precis det vi håller på med här. Det är så underbart, sanslöst mycket snö, och varje dag man kommer ut på berget har det kommit ny och det är lika orört och fluffigt igen. Det är helt obeskrivligt att skära/surfa fram i ett flera decimeter tjock lager av lätt, luftig lössnö som står som en sky runt en, sköljer över kroppen och ansiktet och hamnar i munnen om man inte passar sig.

Vi åker uteslutande off pist, vilket innebär en del skråande och stakning och/eller bärande av skidor när man ska tillbaka till liftarna igen. Mitt atletiska sällskap tycker bara att det är kul och en del av charmen. Själv stånkar jag och stönar och sliter mig fram, men jag måste erkänna att det är värt att få åka på stora, stora fält med bara lite gles skog där ingen annan har åkt.

Det är så mycket annat som är fantastiskt också. Byn är mysig, om än totalt nedlusad av australiensare. Vårt hus är jättefint och bekvämt och vi äter god och spännande mat. Vi är alla fyra helt frälsta i det här landet. Man vänjer sig liksom inte vid att det står en välkomnande, leende person och borstar av liften innan man sätter sig på den, och en annan som tar emot en och tackar så hjärtligt när man kliver av.

Och så finns det sådana här underbara detaljer som toaletterna. Förutom att de har inbyggd bidé (om man så önskar) så är sitsen i de flesta fall uppvärmd. I vårt hus spolar de automatiskt när man reser sig upp. Idag var vi till och med på en offentlig toalett där locket öppnades automatiskt när man öppnade dörren till båset. Japan i ett nötskal, liksom.

I morgon väntar sista skiddagen, vilket är sorgligt men bra för kroppen.