Tacktal till lägenheten

Det är så underbart att komma HEM. Speciellt efter en ganska lång arbetsdag, som idag. De sista stegen fram till porten går jag med lätta steg, hur trött jag än är. I hissen upp ler jag för mig själv och när jag stänger lägenhetsdörren bakom mig infinner sig det stora lugnet.

Jag får ta av mig skorna och strumporna, av med alla klädesplagg som kan tänkas bli skrynkliga, sitta åt eller få knän; på med något mjukt. Jag tar gärna av mig smink också, byter linser mot glasögon. Sen kan jag strosa runt här hemma och rå mig själv - eller eventuellt rå mig själv i sällskap av Peter - göra vad jag vill, sitta vid köksbordet, sitta i tv-soffan, sitta i vardagsrummet och läsa en bok.

Extra lyxigt är att ta en dusch. Inte därför att jag har varit ute och sprungit eller därför att jag behöver, utan bara därför att jag vill. Ett glas vin kan man tänka sig också, en onsdag.

Hemma är bäst.