Blod och glögg

Jag var och lämnade blod idag, lite spontant sådär, och fick höra att det var 17:e gången jag var där. Det är väl ganska bra? Av alla filantropiska aktiviteter man borde ägna sig åt känns blodgivning som en väldigt enkel aktivitet; icke-tidskrävande (15 minuter per kvartal), trevlig (alla sköterskor är så otroligt snälla) och konkret. Man får till och med betalt i form av fika och present.

Bli blodgivare!

För övrigt funderar jag på en massa saker för tillfället. Ganska stora saker, men jag funderar på ett lättsamt sätt. Jag funderar snarare än grubblar, om du förstår vad jag menar. Det känns kreativt och spännande att leka med tankar, snarare än kravfyllt och osäkert, som det kan vara ibland.

Jag känner mig stark också, både till kropp och själ. Och frisk. (Men det borde jag inte skriva, för varje gång jag mallar mig över att jag klarat mig ifrån alla dessa sjukdomar som florerar, så åker jag dit några dagar senare.) Sedan några veckor tillbaka äter jag Omega 3-tillskott. Blir man mindre sjuk av det? Eller har det bara förmodat långsiktig effekt mot hjärt- och kärlsjukdomar? Jag tycker att det känns bra i alla fall, nyttigt liksom.

Glögg måste vara bra också för hälsan. Bättre att ta en glögg än att skriva ostrukturerade blogginlägg kanske?