Jag måste korrigera två saker från förra inlägget:
1. Det där magiskt bra bandet, som egentligen är ett enmansprojekt, heter Loney, dear och inget annat. Jag hade missuppfattat. Jag måste köpa alla hans skivor.
2. Jag glömde nämna Pixies, trots att det var en av mina absoluta höjdpunkter med festivalen, i alla fall i förhand. Spelningen var inte fantastisk, de lät rätt mycket som på skiva, men det kan ju vara en kvalitet i sig. Och det var ju jättekul att förflyttas till den där delen av 90-talet då det hände så många viktiga saker i mitt liv.
Det var bara det jag ville säga. Nu måste jag gå och lägga mig så att jag är pigg till i morgon, som blir en ödesdag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar