Vårt hus är plötsligt fullt av hantverkare som bilar och river, springer runt och sprider dammiga hand- och skoavtryck och har belamrat vår minimala tomt med stora bodar. Men det är ganska trevligt. Det är liv och rörelse. Om några dagar kommer de till oss. Då är det tack och godnatt och inget vatten i lägenheten i sju veckor, men det kan man ta när man tänker på hur fint det blir när det är klart. Peter och jag köpslår för att komma framåt. Den senaste dealen är att jag får välja färg på golvet i badrummet mot att han får bestämma att vi ska lägga pengar på dold rördragning. Allt har sitt pris.
I helgen väntar nedpackning av prylar från köket och tömning av badrumsskåp. Dessutom måste man tänka ut vad som kan stuvas undan i de rum som ska förseglas mot damm, och vilka kläder man ska ta med hem till mamma där vi ska bo de första veckorna. Det där med kläderna blir svårt för mig. Jag byter kläder hela tiden, har aldrig samma plagg två dagar i rad och helst inte med mindre än två veckors mellanrum heller. Det blir svårt att upprätthålla, om jag inte ska ta med mig hela garderoben. (Garderoberna, om jag ska vara ärlig.) Och skor. Vilka skor ska jag ta med?
Ja, det är ju inte så att vi inte kommer kunna åka hem till lägenheten och hämta och byta grejer, men ändå, ni fattar.
Å andra sidan kan det nog klassas som ett i-landsproblem.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar