Det var inte så farligt. Det var förstås dammigt som fan när vi kom hem, men vi har lyckats tajma så bra att all bilning är gjord i vår lägenhet nu. Det kommer inte bli SÅ mycket mer jobb som dammar och låter. Men vi får leva så här ett bra tag till, men ett öppet schakt till grannarna ovanför och under; med provisorisk förvaring av prylar man behöver; framför allt, med ett evigt springande ner till bottenvåningen för att gå på toaletten, diska, hämta skurvatten, borsta tänderna...
Men vi är hemma i alla fall, det känns skönt. Jag kan ta på mig vilka kläder jag vill på morgonen, läsa min egen tidning och dela kudde med min gamla katt om nätterna.
måndag 28 september 2009
torsdag 24 september 2009
Hem ljuva hem
Jag längtar hem. Trots att vår lägenhet är täckt av plast, damm och skoavtryck från smutsiga hantverkare längtar jag hem. Det har fungerat bra att bo hos mamma och styvfar i 2½ vecka, men det tär på tålamodet och jag vill hem.
De är jättebra människor, båda två. Generösa och engagerade i mig och Peter, omhändertagande och sociala. Men de har också vissa egenskaper och beteenden som jag skulle kunna reta ihjäl mig på om det inte var därför att jag bestämt mig för från dag 1 att jag måste lägga sordin på sådana känslor om jag skulle överleva med att bo här.
Någonting man inte kan klaga på men som jag har det kämpigt med är att man måste umgås hela tiden när man är här. Jag och Peter har en utmärkt balans hemma när det gäller att bara vara tillsammans. Vi behöver inte prata hela tiden, det är lugnt och skönt. Här kan man inte ens sitta och läsa tidningen till frukost utan att konversera. De - framför allt min mor - har en tendens att kommentera artiklar i tidningen stup i kvarten. Antingen från en av delarna man redan läst (irriterande; "Ja, jag läste det") eller en som man inte läst (irriterande; jag vill upptäcka tidningen själv).
Värst av allt är dock strukturen i det här hushållet. Mamma gör 100 % av allt hushållsrelaterat arbete, det gör mig ytterst illa berörd. Min styvfar kommer till bordet när maten är klar och kan resa sig och gå utan att ens ta bort sig egen tekopp efter frukosten. Gör han det så är det fullt av smulor på hans plats som han inte ser eller bryr sig om. Å andra sidan är mamma helt bortkopplad när det gäller allt tekniskt och hantverksmässigt. När jag var sjuk härom dagen skulle hon visa mig hur man sätter på en dvd-film med de fyra fjärrkontroller som finns till hemmabioanläggningen, det kunde hon inte.
De är säkert nöjda med den där uppdelningen och borde inte lägga mig i. Det gör jag inte heller, men jag mår illa av att se det. De lever precis som min mormor och morfar, med samma maktbalans. Anna Anka hade varit stolt.
Hur som helst flyttar vi hem i morgon. Jag får äntligen hämta min katt på pensionatet och flytta hem. Puh.
De är jättebra människor, båda två. Generösa och engagerade i mig och Peter, omhändertagande och sociala. Men de har också vissa egenskaper och beteenden som jag skulle kunna reta ihjäl mig på om det inte var därför att jag bestämt mig för från dag 1 att jag måste lägga sordin på sådana känslor om jag skulle överleva med att bo här.
Någonting man inte kan klaga på men som jag har det kämpigt med är att man måste umgås hela tiden när man är här. Jag och Peter har en utmärkt balans hemma när det gäller att bara vara tillsammans. Vi behöver inte prata hela tiden, det är lugnt och skönt. Här kan man inte ens sitta och läsa tidningen till frukost utan att konversera. De - framför allt min mor - har en tendens att kommentera artiklar i tidningen stup i kvarten. Antingen från en av delarna man redan läst (irriterande; "Ja, jag läste det") eller en som man inte läst (irriterande; jag vill upptäcka tidningen själv).
Värst av allt är dock strukturen i det här hushållet. Mamma gör 100 % av allt hushållsrelaterat arbete, det gör mig ytterst illa berörd. Min styvfar kommer till bordet när maten är klar och kan resa sig och gå utan att ens ta bort sig egen tekopp efter frukosten. Gör han det så är det fullt av smulor på hans plats som han inte ser eller bryr sig om. Å andra sidan är mamma helt bortkopplad när det gäller allt tekniskt och hantverksmässigt. När jag var sjuk härom dagen skulle hon visa mig hur man sätter på en dvd-film med de fyra fjärrkontroller som finns till hemmabioanläggningen, det kunde hon inte.
De är säkert nöjda med den där uppdelningen och borde inte lägga mig i. Det gör jag inte heller, men jag mår illa av att se det. De lever precis som min mormor och morfar, med samma maktbalans. Anna Anka hade varit stolt.
Hur som helst flyttar vi hem i morgon. Jag får äntligen hämta min katt på pensionatet och flytta hem. Puh.
söndag 20 september 2009
Fylltratt?
Igår gjorde jag en intressant betraktelse. Totalt matt efter sex timmars träning (träningsläger) kom jag hem till dukat bord, fick ett glas champagne som fylldes på vid ett tillfälle. Därefter drack jag ett eller ett och ett halvt glas vin. Av det blev jag absolut inte berusad, men inte heller piggare, och gick ganska omgående och la mig.
Men då kom Peter inrusande med Jannes alcometer som han tyckte att jag skulle testa. Han själv, som drack minst ett par glas mer än jag och som dessutom hade tagit en öl på eftermiddagen, hade mätt upp 0.7 - precis samma som Janne. Min mor blåste 0.9. Och jag? Svar: 1.3.
Jag måste erkänna att jag faktiskt inte vet om det bara är mängden man dricker som ger utslag eller om andra faktorer påverkar också, men i vilket fall som helst var det ju förbluffande högt. Det finns förstås individuella skillnader, förutom att jag som relativt småväxt tjej har mindre blodvolym än till exempel Peter. Jag kanske har någon slags anlag för att snabbt komma upp i hög promillehalt. Intressant.
Nu har jag inte för vana att kombinera alkohol med bilkörning, men det har väl hänt att jag tagit ett mindre glas vin om jag vet att jag inte ska köra än på några timmar. Det borde jag nog sluta med. Man är väl klen helt enkelt.
Men då kom Peter inrusande med Jannes alcometer som han tyckte att jag skulle testa. Han själv, som drack minst ett par glas mer än jag och som dessutom hade tagit en öl på eftermiddagen, hade mätt upp 0.7 - precis samma som Janne. Min mor blåste 0.9. Och jag? Svar: 1.3.
Jag måste erkänna att jag faktiskt inte vet om det bara är mängden man dricker som ger utslag eller om andra faktorer påverkar också, men i vilket fall som helst var det ju förbluffande högt. Det finns förstås individuella skillnader, förutom att jag som relativt småväxt tjej har mindre blodvolym än till exempel Peter. Jag kanske har någon slags anlag för att snabbt komma upp i hög promillehalt. Intressant.
Nu har jag inte för vana att kombinera alkohol med bilkörning, men det har väl hänt att jag tagit ett mindre glas vin om jag vet att jag inte ska köra än på några timmar. Det borde jag nog sluta med. Man är väl klen helt enkelt.
torsdag 17 september 2009
Ge bort andras pengar!
Naturen är bäst, det är ju det jag alltid har hävdat! Se bara här hur vackert det kan bli.
Välgörenhet är något som är vackert på ett annat vis. Vattenfall skänker pengar till World Childhood Foundations satsning Uppdrag Barn genom att bloggar och microbloggar länkar till deras kampanjsajt. Den skrev om kampanjen, så att jag upptäckte den, var förvisso mest kritisk över att de inte hade lyckats få ihop så mycket pengar, men jag tycker att initiativet är värt en applåd i alla fall.
Ännu bättre är det förstås när jag kan skänka pengar utan att öppna min egen plånbok. Så där, 20 spänn till utsatta barn!
Välgörenhet är något som är vackert på ett annat vis. Vattenfall skänker pengar till World Childhood Foundations satsning Uppdrag Barn genom att bloggar och microbloggar länkar till deras kampanjsajt. Den skrev om kampanjen, så att jag upptäckte den, var förvisso mest kritisk över att de inte hade lyckats få ihop så mycket pengar, men jag tycker att initiativet är värt en applåd i alla fall.
Ännu bättre är det förstås när jag kan skänka pengar utan att öppna min egen plånbok. Så där, 20 spänn till utsatta barn!
tisdag 15 september 2009
Längtan ut
Det är brittsommar så det står härliga till, och solen fullkomligt flödar. Speciellt på morgonen är det fantastiskt, då solen står lågt och allt badar i ljus. Man blir bländad, vatten och fönster blänker och glittrar. Det värmer lite, även om luften är kylig. Då är det väldigt, väldigt svårt att gå till jobbet. Jag vill inget hellre än att bara promenera, sitta på en parkbänk och läsa. Gå i skogen.
Man kanske skulle ta ledigt...
Man kanske skulle ta ledigt...
måndag 7 september 2009
En sorglig betraktelse om en död råtta
När jag var ute och sprang igår passerade jag en döende råtta. Den satt på gångbanan och blödde om nosen (råttgift, råttgift) och flyttade sig inte trots att jag närmade mig (i flygande fläng, bör tilläggas; jag var ju alltså ute och sprang, som jag sa).
När Peter gick förbi 10 minuter senare petade han på den med foten och då pep den. Ytterligare en timme senare var den död, och han puttade ut den i gräset.
Det hela var förfärligt. Trots att man tycker att de är äckliga när de springer omkring här och där var det beklämmande att se den dö. Jag har jublat över kommunens bekämpningskampanj under sommaren, men jag hade liksom tänkt mig att de skulle dra sig undan i en jordhög någonstans och dra sin sista suck utom synhåll.
Vad säger man om den inställningen? Det är ungefär som att gladeligen köpa förpackat kött från ICA och låtsas som om man inte vet under vilka förhållanden de stackars djuren har levt, fraktats och slaktats. Förvisso köper jag bara svenskt kött, och helst ekologiskt, men ändå. Dags att ta sig en funderare kanske.
När Peter gick förbi 10 minuter senare petade han på den med foten och då pep den. Ytterligare en timme senare var den död, och han puttade ut den i gräset.
Det hela var förfärligt. Trots att man tycker att de är äckliga när de springer omkring här och där var det beklämmande att se den dö. Jag har jublat över kommunens bekämpningskampanj under sommaren, men jag hade liksom tänkt mig att de skulle dra sig undan i en jordhög någonstans och dra sin sista suck utom synhåll.
Vad säger man om den inställningen? Det är ungefär som att gladeligen köpa förpackat kött från ICA och låtsas som om man inte vet under vilka förhållanden de stackars djuren har levt, fraktats och slaktats. Förvisso köper jag bara svenskt kött, och helst ekologiskt, men ändå. Dags att ta sig en funderare kanske.
fredag 4 september 2009
Snart hej då till badrummet
Vårt hus är plötsligt fullt av hantverkare som bilar och river, springer runt och sprider dammiga hand- och skoavtryck och har belamrat vår minimala tomt med stora bodar. Men det är ganska trevligt. Det är liv och rörelse. Om några dagar kommer de till oss. Då är det tack och godnatt och inget vatten i lägenheten i sju veckor, men det kan man ta när man tänker på hur fint det blir när det är klart. Peter och jag köpslår för att komma framåt. Den senaste dealen är att jag får välja färg på golvet i badrummet mot att han får bestämma att vi ska lägga pengar på dold rördragning. Allt har sitt pris.
I helgen väntar nedpackning av prylar från köket och tömning av badrumsskåp. Dessutom måste man tänka ut vad som kan stuvas undan i de rum som ska förseglas mot damm, och vilka kläder man ska ta med hem till mamma där vi ska bo de första veckorna. Det där med kläderna blir svårt för mig. Jag byter kläder hela tiden, har aldrig samma plagg två dagar i rad och helst inte med mindre än två veckors mellanrum heller. Det blir svårt att upprätthålla, om jag inte ska ta med mig hela garderoben. (Garderoberna, om jag ska vara ärlig.) Och skor. Vilka skor ska jag ta med?
Ja, det är ju inte så att vi inte kommer kunna åka hem till lägenheten och hämta och byta grejer, men ändå, ni fattar.
Å andra sidan kan det nog klassas som ett i-landsproblem.
I helgen väntar nedpackning av prylar från köket och tömning av badrumsskåp. Dessutom måste man tänka ut vad som kan stuvas undan i de rum som ska förseglas mot damm, och vilka kläder man ska ta med hem till mamma där vi ska bo de första veckorna. Det där med kläderna blir svårt för mig. Jag byter kläder hela tiden, har aldrig samma plagg två dagar i rad och helst inte med mindre än två veckors mellanrum heller. Det blir svårt att upprätthålla, om jag inte ska ta med mig hela garderoben. (Garderoberna, om jag ska vara ärlig.) Och skor. Vilka skor ska jag ta med?
Ja, det är ju inte så att vi inte kommer kunna åka hem till lägenheten och hämta och byta grejer, men ändå, ni fattar.
Å andra sidan kan det nog klassas som ett i-landsproblem.
torsdag 3 september 2009
Hata Aftonbladet & co
Min hållning till kvällstidningar är synnerligen föraktfull, och min avsky får nytt blod titt som tätt, tyvärr. Jag hatar dem, inte bara därför att de skriver och beter som som de gör, utan också därför att de får mig att ägna negativ energi åt att hata dem. Jag vill inte att de ska finnas, kan de inte bara dö och försvinna?
Detta plötsliga utbrott kommer sig naturligtvis av dagens löpsedel. Aftonbladet. Jag tror fanimej de är värst. "Tre gravida kvinnor döda i svininfluensa. Så skyddar du dig." Alltså, egentligen behöver jag inte kommentera det för det är så idiotiskt att det talar för sig själv. Men:
Men förutom det har min dag varit ganska bra.
Detta plötsliga utbrott kommer sig naturligtvis av dagens löpsedel. Aftonbladet. Jag tror fanimej de är värst. "Tre gravida kvinnor döda i svininfluensa. Så skyddar du dig." Alltså, egentligen behöver jag inte kommentera det för det är så idiotiskt att det talar för sig själv. Men:
- Tre gravida kvinnor döda - ja, i USA!
- Tre gravida kvinnor döda - ok, det är jättehemskt, men om det "bara" är tre ur USA's gigantiska befolkning kanske det inte är så otroligt många, om nu gravida kvinnor är speciellt utsatta.
- AB gör allt för att hetsa upp stämningen ytterligare kring denna förbannade influensa. Inse: den är ingen sensation och kommer förmodligen inte bli det heller.
- AB gör allt för att skrämma upp stackars gravida kvinnor, som redan från början förmodligen är väldigt oroliga över en massa saker eftersom de är gravida.
- Så skyddar du dig - jo, tack, vi har läst det i alla tidningar varje dag i en månad. Det sitter anslag från Socialstyrelsen på varenda arbetsplats. Är det någon i Sverige som INTE vet hur man skyddar sig?
Men förutom det har min dag varit ganska bra.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
