Starkt Isabellah

Isabellah Andersson är min idol! Sedan hon kom till Sverige för ett par-tre år sedan och började tävla har hon vunnit typ allt hon ställt upp i. Stockholm Marathon förra året var ett av de första marathonloppen hon sprang någonsin - hon vann. Sen födde hon barn, sprang i år igen - och vann! Hon vann med 7 minuter över tvåan och kom 19:e totalt. Det är imponerande.

Vi var med och hejjade. Hade picnic på Norr Mälarstrand i den gassande solen och satt och slötittade på den strida strömmen av löpare av alla sorter. Underbart.

Det enda jobbiga med sommarväder är att det känns som om man måste vara ute hela tiden. Man VILL vara ute hela tiden. Det är nu man skulle bo i villa. Det känns liksom lite påvert att gå ut och sätta sig på bänkarna på sidan av vårt hus, som jag gjorde idag, där det är sol sent på eftermiddagen. Men det får nog bli i nästa liv.

Sommarplaner

Jag har många idéer om vad jag vill göra i sommar. Jag vill åka till Danmark, svenska fjällen, Österlen, Sydfrankrike och så klart skärgården. Jag vill bo på bondgård, i en ödslig stuga och gärna något trevligt hotell. Gotland är förstås ett måste, och det är ju alltid trevligt att hälsa på mamma och styvfar på västkusten. Jag skulle till och med kunna tänka mig något så corny som att åka flotte - eller husvagn.

Men med tanke på hur bra vi är på att planera blir det i bästa fall en liten tripp, eller kanske två.

Jag skriver för övrigt mitt första inlägg på min nya dator. Jag har gjort en faktiskt helt onödig investering i en mini-PC. Den är så onödig att jag har lite ångest, men jag är ganska nöjd samtidigt. Vår dator hemma är oftast upptagen (av Peter), och dessutom gillar jag inte att sitta vid det där obekväma skrivbordet och skriva eller surfa. Jag vill sitta i soffan, eller var som helst. Jag vill sitta på ett café och skriva, om jag känner för det. Nu kan jag det. Jag behöver inte släpa min tunga jobbdator hem från jobbet varje dag, eller ta med på semestern.

Ångest över sådana här saker är bara onödig. Nu har jag släppt den. Nu är jag bara nöjd. Så!

Tiden är ur led

Jag behövde ett avbrott idag från det enahanda sittandet i soffan (jag får krupp, och ont i kroppen) och tog en promenad runt sjön. Då såg jag midsommarblomster. Det kändes inte helt rätt. Det har ju inte ens varit varmt!! Just idag gick jag med händerna krampaktigt uppdragna i jackärmarna och längtade efter handskar, trots att jag fattade ett principbeslut redan i början av april om att nu är det slut med handskar för nu är det faktiskt vår.

Jag såg också sothöneungar och en ny art som kollades upp när jag kom hem: rörhöna. (Jag menar nu inte "ny för mänskligheten", utan "ny för mig med mitt klena men ambitiösa fågelkunnande".)

För övrigt har det inte hänt så mycket idag. Jag har jobbat faktiskt, lite grann i alla fall. Nu är jag rastlös. Det händer i princip aldrig, men det kryper faktiskt i kroppen och jag vill göra något. Måste kanske ta en promenad till.

Finare när de är små...

Tre djurhistorier

1. Lamm
Min sjukdom har redan gjort reträtt, till min stora lättnad. Jag var hyfsat pigg redan i helgen, framför allt igår, och eftersom det var så fint väder tog jag med Peter på en utflykt. Vi cyklade i sakta mak till bland annat Överjärva gård. Det ligger nästgårds, men jag har inte varit där förut. Det visade sig vara jättemysigt, men ponnyridning, trädgårdscafé och en massa får. (De utlovade grisarna var dock inte där. "De kommer i augusti", sa hon jag frågade. Jaha.)

Får är väldigt roliga. De låter förfärligt och är ganska fula faktiskt, men gillar att bli hårthänt kliade i pannan. Det fanns tyvärr bara ett riktigt litet lamm där, som trippade runt lite försiktigt och envisades med att gå ut genom staketet. Och då menar jag genom. Det var vanligt, rutformat ståltrådsstaket men rutorna var så stora att han kunde klämma sig igenom med viss möda. Vi lyfte tillbaka honom över staketet några gånger men gav sedan upp.

2. Fågel
Dagens behållning var mitt nära möte med en hackspett. De brukar sitta högt upp i träden, men nu träffade jag på en i ögonhöjd och på bara ett par meters avstånd. Jag stod och tittade på den en lång stund. Otroligt vacker fågel. Och rolig, med sitt hackande.

3. Fågel + katt
I fredags morse satt katten ute på balkongen och åt, sin vana trogen, på en krukväxt som står på balkongbordet. Jag var i köket och hörde plötsligt ett väldigt kacklande, som om det kommit in en skata i vardagsrummet. Det visade sig vara två skator som satt på balkongräcket och skällde på stackars Pekka, på ett avstånd av max en meter. Han satt mest och såg dum ut, med några kronblad hängande ur mungipan.

Det var väldigt roligt.

Slutsats: Djur är roliga. Och fina. Djur is the shit.

Äventyr på KS

Jag är sjuk. Ganska mycket sjuk faktiskt, dock inte på ett farligt sätt. Jag har varit på akuten och allt, där det konstaterades efter prov på ryggmärgsvätskan att jag har hjärnhinneinflammation.

Att vara sjuk är bland det värsta jag vet, men det var intressant att vara på sjukhus - det händer inte så ofta. Jag fick komma in efter mindre än10 minuter och blev sen så otroligt väl omhändertagen av en massa personer. Min läkare var en rar och seriös liten AT-läkare, som begärde hjälp och övervakning av bakjouren när han skulle ta det där provet, eftersom det verkar vara ett precisionsarbete. Överläkaren var av det seniora och hjärtliga slaget, som man får hur mycket förtroende för som helst. Men alla var duktiga. Jag undrar om inte undersköterskorna är de riktiga hjältarna egentligen.

Resultatet är hur som helst att jag blivit sjukskriven i två veckor. Jag fick nästan panik när jag hörde det. Två veckor! Min förfäran bestod av lika delar: "Hjälp, ska jag må så här i två veckor?", och "Hjälp, ska jag vara borta från jobbet i två veckor?" Nu tror jag inte att det kommer ta så lång tid. Jag är faktiskt något bättre redan i dag. Men vi får se.

Det är mycket synd om mig, i vilket fall som helst.

Hemma igen

Göteborg i helgen var trevligt. Det var grönt och blommigt, det var roligt att spela och härligt att hänga med mina lagkamrater. En trevlig sak som hände var att vi pratade om åldrar hit och dit och en av mina vänner sa att hon tyckte jag känns mer som 28 än 38. En annan kunde bara inte förstå att jag inte är född typ 1975. Det var skönt att höra för mig, som faktiskt börjar bli besvärad av min (ökande) ålder.

Göteborg i helgen var trevligt och jag var glad, men direkt när jag kom hem sänkte sig svårmodet över mig igen. Jag är dyster och lätt håglös, uppgiven. Jag ser inte fram emot framtiden, gläds inte.

Det är bara jag som kan vända utvecklingen, och jag vet av erfarenhet att jag kommer att kunna göra det. Men först måste jag värka ut det; må färdigt den här känslan. Under tiden går jag på sparlåga. Klarar mig.

På äventyr

Jag är i Göteborg. Jag är på hotell i Göteborg. Det känns lite exotiskt. Jag åkte tåg ner och kom långt före alla andra, så jag har checkat in och hunnit med en promenad på byn, tapas och två glas rött och en stilla promenad tillbaka.

Jag kan förstå att den här tillvaron inte är så romantisk om man har det som vardag, som t ex Peter, men för mig är det extremt njutbart att vara ensam i en främmande stad. Och bo på hotell.

Dessutom ser jag väldigt mycket fram emot den här helgen, och har gjort det länge. Jag ska tillbringa några svettiga dagar med några av mina extremt härliga sportkamrater och vi ska spela en massa matcher, hasa runt i tofflor och köpa lunch på ICA.

Bifogar några bilder från Göteborg. 1: Trädgårdsföreningen (full av blommande, vita rhododendron), 2: en fin bro. 3: mitt hotellrum med fototapet (äppelblom).

Professionell (?) bloggare

Idag har jag startat en blogg på jobbet. Det tycker jag var bra gjort av mig. Där kommer det inte finnas utrymme för en massa blaj om mina tv-vanor eller bilder på min katt, utan här snackar vi professionellt förhållningssätt och genomtänkta inlägg.

Det är en extern blogg också, eller snarare ligger den på en samarbetsyta där vi har både kunder och partners, så det är både en intern och extern marknadsförningskanal - marknadsföring av Mig och min Kompetens.

Varför skulle inte jag ha nånting att tillföra där? Det är klart att jag har, även om jag inte är varken tekniker eller expert. Jag kan skriva om sådant som jag gör och kan. Det ska bli riktigt roligt. En utmaning helt i min smak.

Mer som har hänt idag: jag hjälpte en blind man i tunnelbanan att komma rätt i rulltrappan; jag gick från jobbet kl 16; jag har haft en oerhört njutbar obokad kväll, som jag ägnat åt att - städa. Men det ger ju en viss tillfredsställelse det också, i alla fall när man är klar.

Jag ser nu att det ligger ett icke-inlägg publicerat den 2 maj, i lördags. Det var ett uppenbarligen misslyckat försök - ett försök till - att blogga från mobilen. Jag mobilsurfade helt enkelt till bloggen, skrev och tryckte på publicera, men det funkade tydligen inte. Å andra sidan stod det inte speciellt intressant där. (Till skillnad från i alla mina andra inlägg, eller hur?)

Det har varit ytterligare en fantastisk helg, vädermässigt. Jag har tillbringat väldigt mycket tid utomhus. Som jag har längtat efter det! Man kan vara utomhus på vintern också, men det blir liksom inte så; inte på samma sätt. Det blir så mycket lättare och trevligare och att umgås också, när man kan vara obehindrat utomhus. Idag åt jag brunch med några av mina käraste vänner på Haga Forum. Sen tog vi en stillsam promenad i Hagaparken och tittade på Bernadotternas gravar (de hade jag faktiskt ingen aning om, trots att jag är ganska ofta i parken) och så satt vi på rad på en parkbänk och fällde kommentarer om folk som gick förbi och hade väldigt roligt. Möjligen var vi lite elaka emellanåt, men det är svårt att att inte vara det med tanke på hur lustiga folk är.

Jag har hunnit tillbringa tid i Lilljansskogen idag också. Det är en oas faktiskt, en mycket vacker skog. Hysteriskt mycket vitsippor, och snart är liljekonvaljen på gång.

För stort utbud

Jag har ett dilemma. Klockan är 20.00 och jag har väldigt svårt att bestämma mig för vilken kanal jag ska titta på. Jag har blivit rekommenderad att titta på dokumentären om Hans Rosling, som nog både är intressant och allmänbildande. Samtidigt går Mäklarna på grannkanalen, och det är en av de roligaste serier jag sett på SVT. Den mindre intellektuella delen av mig vill se Bones på TV3, och så tror jag att det är hockey-VM också. Som alltid när det är VM i nästan vilken sport som helst blir jag gripen och superengagerad så fort jag börjar titta.

Det får väl bli någon slags zappning.

Kunskapslucka

Igår när jag satt på bussen utan bok - vilket öde; det var en något oplanerad busstur - testade jag en funktion i min telefon: skicka bild till blogg. Det gick sådär, eller i alla fall inte som jag hade tänkt mig.

Jag är inte urtypen för en early adopter direkt, men jag tycker att jag har lite koll i alla fall. Jag är född en generation för sent för att ha växt upp med datorer på riktigt - jag har något svagt minne av en glimt av ABC80 på högstadiet, men annars använde jag inte PC i skolan förrän på universitetet. Jag skickar inte 40 SMS om dagen, utan snarare 10 i veckan, och då skriver jag inte förkortningar och smilies utan riktiga ord. Jag använder Facebook och Messenger, bloggar och microbloggar, men jag kan inte påstå att jag lever mitt liv på internet direkt.

Alltså känner jag inte mig inte helt bakom flötet när det gäller social teknik, men det här med blogga från mobilen var uppenbarligen något jag hade missförstått.

Jag skrev en liten text till min bild och tänkte att jag nog skulle få välja vart jag skulle publicera det när jag tryckte på Klar. Men vips så hade jag skapat en ny blogg. Vad ska jag med den till? Kan jag inte få skicka HIT? Någon som vet?

Om du vill se inlägget finns det hur som helst på denna obskyra adress: http://atealp947.blogspot.com.

Värdelöst!

Nishiki XC5, check!

Idag har jag varit för första gången i Marabouparken, Sveriges vackraste park (tydligen). Victoria och jag försökte gå dit förra helgen, men den öppnade för säsongen först nu. En inhägnad park - vad är det? Den var förvisso ganska tjusig, men jag har svårt att tro att det inte finns någon vackrare parkplats i Sverige.

Jag har också tvättat och fixat lite med min cykel idag, eftersom jag nu ska göra mig av med den. Nu har jag nämligen köpt en ny cykel (som ska hämtas ut i morgon). Jag fick idén om en ny cyckel för en dryg vecka sedan, och som alltid när jag får den här typen av idéer om att köpa saker (lite dyrare saker) kommer jag inte till ro förrän jag genomfört köpet. Jag har insett att jag funkar så, och tillåter mig därför att jaga runt och prova och titta, forska på internet och ägna en hel del fundering tills jag har bestämt mig, och sen köper jag. Fort ska det gå. Jag har inte tålamod att gå och överväga i flera veckor.

I det här fallet våndades jag en del över om jag skulle köpa en något billigare cykel som garanterat skulle funka bra för mig och som uppfyllde de kriterier jag satt upp - eller den något dyrare som jag provcyklade i veckan och fastnade för. Nu valde jag att agera efter erfarenhet; det blev den dyrare. Jag vet att jag annars skulle gräma mig, känna mig snål och tänka att jag borde köpt den där dyrare i alla fall, även om jag egentligen inte behöver en cykel av den kalibern. Men jag tog till det gamla argumentet: "det är bara pengar". Och det är faktiskt så att jag har råd att köpa den där hojen, även om den kostar mig närmare 7000.

Så nu jäklar ska det cyklas till jobbet med glädje i stället för ångest. Min provtur på moutainbiken härom veckan var tämligen plågsam, men jag räknar kallt med att det nu ska gå som en dans. Om inte har jag möjligen gjort en felinvestering.