Tid, massor av tid

Livet börjar gå in i sommarläge. Från att ha haft en väldigt späckad kalender – i alla fall av och till – har jag nu plötsligt inte så mycket allt inbokat. Inomhussäsongen är över, så nu finns inga måsten på vardagskvällarna längre. Till och med helgerna är fria framöver. Det känns nästan lite tråkigt, men också ganska skönt.

Idag hade vi ett möte fram till 16 på Berget (ett annat kontor på området) och sen var det ingen idé att åka tillbaka igen, så jag fick skjuss hem av Mattias och var hemma redan vid 17. Jag kan inte minnas när det hände senast. Det kändes så otroligt lyxigt! Kvällen har varit väldigt lång, eller i alla fall mycket längre än mina vardagskvällar brukar vara. Jag började med att sätta mig i fåtöljen och läsa ut min bok, sen åt jag lite och sen färdigställde jag ett projekt som påbörjades för typ ett år sen, innan jag gick och tränade. Det där med ett år, det är pinsamt men sant. Jag har valt ut ett gäng bilder från det digitala arkivet och fått dem printade. Jag har köpt ramar till dem. Sen har det hela blivit liggande i bokhyllan.

I förra veckan tog jag tag i projektet att sätta in bilderna i ramarna (ja, du hör, det är låg nivå här), i förrgår arrangerade jag bilderna i lite olika varianter på golvet, och idag satte jag äntligen upp dem.

Där är den. Väggen.

Det var inte jobbigt, det tog inte lång tid. Det blev heller inte perfekt, eftersom jag inte har tålamod att mäta så petnoga, men det blev bra. Nu sitter jag och ser min fina samling från platsen i soffan. Ser ett porträtt (ja, faktiskt) på min älskade katt, offpiståkning i Niseko, ett gotländskt fiskeläge och magnifika Mount Fitz Roy. Bland annat. Förutom att det är väldigt vackra bilder är de valda med omsorg och samtliga förknippade med väldigt starka och positiva minnen. Jag kommer att bli glad varenda gång jag går igenom den tidigare ganska anonyma och meningslösa passagen från hallen till vardagsrummet.

Det är bara för bedrövligt att det har tagit så lång tid! Jag tycker inte att jag generellt är en oföretagsam person. Men det är väl bara så, att vissa saker liksom hakar upp sig.

Grönt och skönt

Det är nästan så det börjar bli dags för den där champagnen. Den som jag skulle dricka när jag kände mig riktigt glad igen. Jag tycker faktiskt att det mesta i livet ser ganska ljust ut för tillfället.

Idag har försommaren äntligen, äntligen kommit, men sedan några veckor har det varit lummigt, ljusgrönt och blommigt. Trots att jag har levt så många år blir jag lika överrumplad av årstiderna vartenda år. Lika barnsligt glad blir jag av att cykla, sitta ute och fika (idag: Stora Skuggan) och sätta på mig skor utan strumpor.

Jag är glad över att ha betat av en massa måsten och några lite jobbiga saker, både jobb- och fritidsrelaterade; det känns skönt. Idag är dessutom den första dagen på över en vecka som jag känner mig frisk - efter ännu en av mina mystiska förkylningar, eller vad det är, då jag är lindrigt sjuk men väldigt länge - och jag känner mig bra igen efter det ryggskott (typ) som slog till tidigare i veckan. Hemmet är i god ordning, jag är långledig (Kristi Himmelsfärd) och har haft en bra blandning av ensamtid och umgänge, av aktivitet och slapp vila.

Jag är också glad över min relation med Matte. Det vill säga den nya formen av relation vi har. Han har inte försvunnit. Han finns kvar och jag har fortfarande tillgång till valda delar av honom. Vi sågs igår och käkade middag och umgicks. Förra helgen spelade vi golf tillsammans. Det lutar åt att det blir precis så bra som jag tänkte mig.

Det finns andra saker som är glädjande också. Det finns fågelsång och vitt vin, bra böcker att läsa, roligt på jobbet och Bayern Munchen på tv. Varför leta fel? Ibland blir det bara enkelt.

Om att säga sitt hjärtas mening

Igår sa jag till någon som på sätt och vis står mig nära, men som jag å andra sidan egentligen inte alls känner: "Du är en viktig person i mitt liv". Och så gav jag honom en kram, och det hela kändes så jäkla bra att jag fortfarande är glad. Det kändes bra eftersom det var en lite oväntad - djärv om man så vill - sak att säga till någon man inte har en privat relation till. Men framför allt kändes det bra eftersom jag verkligen menar det och att det togs emot på rätt sätt. Jag alla bli ännu bättre på att säga såna där saker. Det känns viktigt.