Panama del 3

Panama dag 6-10: Vi fortsatte på den inslagna vägen och åkte taxi tillbaka in till David, men denna gång till busshållplatsen. Inom en kvart satt vi instuvade i en mycket trång buss som tog oss över bergen - hiskeligt vackert - och till den lilla sunkiga hamnstaden (byn) Almirante. Därifrån båt över till huvudön i Bocas del Toro-skärgården, Isla Colon. Vi kom fram straxt efter lunchtid och ägnade i princip hela eftermiddagen åt att leta något vettigt boende, men det regnade av och till och var mulet, så det gjorde inte så mycket. Hamnade till slut på ett lågbudgetställe i ett rum utan fönster, men det uppfyllde kravet på eget badrum, det hade tre sängar och kostade 40 dollar natten. Dessutom hittade vi ett något bättre ställe att flytta till efter första natten, så med det klart kunde vi ge oss ut på byn och utforska.

Den karibiska sidan är helt annorlunda än det vi sett dittills. Mer inslag av svarta än de typsika spanskättlingarna och indianstammarna, lite ruffigare men samtidigt väldigt laidback och skön stämning. I Bocas, själva staden, är det dessutom mycker mer liv och rörelse, mer utbyggt för turism, massor av restauranger och affärer. Ett tillhåll för surfare och backpackers, snarare än bekvämlighetsturister, men vi har inga som helst problem att anpassa oss. Från de lyxiga resorts vi bort på innan till loppiga kyffen - inga problem.

Det är en väldigt mysig liten stad. Husen är byggda på pålar och bryggor ut över vattnet. Det finns i princip bara trähus, med balkonger och verandor, som man föreställer sig New Orleans ungefär.

Efter första natten flyttade vi alltså till ett något fräschare ställe, där vi stannade i tre nätter, men vi insåg snabbt att det udda amerikanska hilbilly-paret som drev pensionatet dels verkade hata varandra, dels var de ordentligt alkholiserade. Vår taktik blev att hålla oss undan korselden så mycket som möjligt, och att försöka prata med landladyn Jessica tidigt på eftermiddagarna, då hon var nyligen uppstigen men ännu inte hade hunnit fyllna till. Övrig tid låg någon av dem oftast och sov på en soffa i entrén, så det var inget större problem att smita förbi. Sista natten var vi enda gästerna, och då tog vi frankt och sov i var sitt rum - ingen risk att de skulle upptäcka det heller.

Vi hade några fantastiska dagar i Bocas, även om vädret var lite växlande. En dag var vi ute på båttur och tittade på delfiner, men framför allt snorklade på korallrev. Det var en helt annan division på snorklingen än i Boca Chica. Vattnet är kristallklart och korallerna var helt magiska. Alla upptänkliga färger och former, och så förstås en massa fina fiskar. Jag flöt andäktigt runt och försökte ta in allting. Det var bland det vackraste har jag sett.

En annan dag hyrde vi cyklar. Alla cyklar på Isla Colon, och det enda som finns är beachcruisers, vilket passar väldigt bra in i miljön. Vi cyklade ca 8 km upp till en milslång, vacker strand (Playa Bluff) och fann till vår häpnad att den var helt folktom. Och då menar jag helt! Trots att det var påskhelg och stället fullt med turister var det ingen där. Det var enorma vågor och extermt strömt, så det gick inte att bada; helt enkelt för farligt. Man fick stå i skummet efter vågorna när de slagit mot stranden.

När det mulnade på cyklade vi hemåt, men stannade till på ett otroligt schysst surfarställe där man bara kunde hänga i solstolar och fåtöljer, dricka öl, lyssna på musik och glo på folk.

Playa Bluff

Vi åt goda middagar, drack drinkar, satt på balkongen och drack öl/rom och spelade tärning. Hade det väldigt bra helt enkelt. Skönt att vara lite längre på ett och samma ställe också. Och jag blev definitivt sugen på att se mer av Karibien. Mera snorkling!!

Ännu lite mer fortsättning följer.

Panama del 2

Jag njuter i fulla drag av att ha träningsvärk. Volleybollsäsongen är kul, men det är alltid lite skönt när den lider mot sitt slut och man kan börja lägga mer tid på annan träning. Min älskade styrketräning har i princip fått stå åt sidan ett bra tag nu, men nu är jag taggad igen. Och som alltid när man plockar upp en ny (eller nygammal) träningsform svarar kroppen med träningsvärk. Jag älskar känslan.

Men åter till reseberättelsen:

Dag 4-5: Samma taxichaffis som körde oss ut till Gamboa kom plikttroget och hämtade oss vid 8 på morgonen (efter en maffig hotellfrukost) och körde oss tillbaka till Panama city och inrikesflygplatsen. Där tog vi 55 minuter flyg till David för vidare färd mot Boca Chica vid Stillahavskusten. Vi var slappa och hade beställt hämtning vid flygplatsen. En dryg timmes taxifärd kostade 50 dollar, vilket var ett överpris, men vi tyckte båda att det var värt att komma snabbt fram i stället för att trixa med bussar som vi inte visste när eller var de gick.

Här bodde vi på det underbara lilla stället Seagullcove Lodge. En huvudbyggnad med en liten lobby, bar och restaurang med utsikt över skärgården, och en kraftigt sluttande trädgård ned mot vattnet med 6-7 bungalower. En liten strandremsa och en lång brygga med en bar på. Vårt hus låg lite åt sidan, så vi bodde som prinsessor helt för oss själva. Stället ägs av ett förtjusande amerikanskt par, drivs av ett annat förtjusande amerikanskt par, och så hade vi den älskvärde Marcello - kypare, butler och fixare i ett. (Dessutom hjälte - han hjälpte oss att fiska upp en stor tarantella ur poolen och slänga iväg den.) Rummen var jättefina, maten fantastisk, miljön vacker, och till och med det omgivande landskapet var magiskt. Värdparet hade en katt (Karin glad), det sprang små ödlor överallt, det växte ananas i trädgården och i stället för sparvar var det hummingbirds som flög omkring utanför balkongen.

Första dagen slappade vi bara vid poolen, var ute och sprang (i +35) och hade det bra. Dagen därpå åkte vi på båtutflykt rakt ut i skärgården (nationalpark även den), stannade vid en vit paradisstrand där vi omväxlande låg och gassade och snorklade på ett jättefint korallrev. Okej, jag erkänner: det var första gången jag snorklade! Det har bara inte blivit av tidigare. Men under vattenmänniskan Kajsas goda ledning gick det jättebra. Jag blev begistrad och ville inte sluta.

På eftermiddagen när vi kom tillbaka gick vi ner till byn, som bokstavligen ligger vid vägs ände, och hängde med lokalbefolkningen på en mycket enkel men charmig utomhusbar. Alla var glada och försiktigt nyfikna; några kom och hälsade och pratade lite på mer eller mindre knackig engelska. Mycket charmigt.

Hotellets brygga i morgonljus. Jag gick ned och satte mig där vid 7 på morgonen och kände något jag närmast skulle beskriva som andäkt.

Det var mycket vemodigt att åka därifrån, men nya äventyr väntade. Dags att byta kust! Fortsättning följer.

Panama del 1

Jag borde kanske (hrmm) skriva nåt, och skriva nåt om min resa. Jag har bara inte varit i rätt sinnesstämning. Men nu har jag en obokad hemmakväll; jag bokade av träningspasset och har inget annat överhängande att ta tag i. Jag är på gott humör.

Resan var förstås fantastisk. Den hade vissa likheter med vår Indien-tripp, men egentligen fler skillnader. Vi var borta i nästan två veckor, tog det väldigt lugnt, ägnade mycket tid åt sol och bad och trivdes otroligt bra både med varandra, befolkningen och det vi såg och upplevde. Det var likheter. Den stora skillnaden - förutom det uppenbara att det ju var ett helt annat land och kultur i en annan världsdel - var att vi åkte runt, och bodde mer eller mindre i kappsäck. På våra 12 dagar (11 övernattningar) bodde vi på fem olika ställen. Jag var lite orolig över att jag skulle tycka att det var för hattigt, och att vi inte skulle hinna njuta av hotellvistelserna (i de fall de var något att njuta av), men vi lyckades planera förflyttningarna så bra att vi ändå hann spendera tid på varje ställe.

Över huvud taget hade vi otroligt bra flyt, både som i tur - allting bara löste sig, trots att vi nästan inte planerat eller bokat något i förväg - och som i flow. Vi har verkligen samma preferenser, Kajsa och jag. Vi vill gå och lägga oss samtidigt, vaknar samtidigt (tidigt) och vill göra samma saker. Under de här resan har vi bott på väldigt olika slags ställen, men vi har aldrig något problem att komma överens. Båda har tyckt att det varit värt att lyxa och bo på fina ställen när vi ramlat över sådana, men vi har också varit helt okej med att spendera några nätter på riktigt sunkiga ställen för motsvarande 300 spänn natten.

En ultrakort resumé:

Dag 1-2: Panama city. Vi bodde på ett otroligt mysigt hostel med en liten trädgård med hängmattor och unga, laidback backpackers som klientel. Av själva staden såg vi inte mycket. Första kvällen promenerade vi bort mot gamla stan på måfå och satt på en parkbänk och drack öl (!). Dagen därpå åkte vi båt ca en halvtimme ut till en ö och badade och promenerade runt i hettan. Inget fantastiskt ställe, men helt ok. Framför allt fick vi en första dos sol och badade i Stilla havet.

Hostal Urraca

Dag 3: Ambitionen att på morgonen åka buss från Panama city till en närbelägen nationalpark och liten stad (Gamboa) gav vi snabbt upp och tog en taxi i stället (4-5 mil för 12 dollar). Det fanns två ställen att bo på där. Ett litet hostel, som säkert var trevligt, stod sig slätt mot det närmast grandiosa Gamboa Rainforest Resort. Vi blev försälskade direkt. Efter en förmiddag vid poolen gick vi på djungeltrek med guide i nationalparken Soberania som ligger på andra sidan floden. Fick se en hel familj coati på bara några meters håll, vrålapor, fina fåglar och intressanta träd och växter. Sen fick vi just njuta av hotellet, vårt fina rum, balkongen ut mot parken och goda drinkar i baren.

Fortsättning följer.