Jag vill hålla kvar känslan, eller i alla fall minnas den länge. Känslan av glädje och nästan förälskelse som sköljer över mig när jag är i mitt nya hem. Jag stod och såg ut över mitt vardagsrum igår och kände mig riktigt nöjd med målningen . (Efter ett katastrofalt resultat av första strykningen i helgen tog jag in handfasta tips av folk som kan, och ommålningen blev helt ok.) Det är inte så stort, det där vardagsrummet, men inte så fasligt litet heller. Jag belönade mig med ett glas vin vid mitt skraltiga köksbord med p1 från min lilla radio som enda ljud. Inga lampor har jag, så jag såg knappt att läsa i tidningen. Ändå: lyx!
Jag ska snart sluta tjata om det här, men jag måste kräma ut allt jag kan först.
I helgen går flytten, den riktiga. Det känns nästan lika stort och pirrigt som när jag skulle få nycklarna och gå dit första gången. Efter det blir det också på allvar en separation från Peter. Men det är en historia för sig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Kul att det känns så bra! Jag är lika nöjd med min nya bil som du med lägenheten. :)
Skicka en kommentar