Kära teknikprylar

jag är så lycklig: jag har köpt en surfplatta (samsung galaxy). jag vet, det är inget att skryta över. alla andra har redan haft såna här i flera år, men jag är ändå barnsligt nöjd och älskar den redan. nu författar jag mitt första blogginlägg på den, sittandes vid köksbordet, med en folköl och robyn på sonos, vars nod till köket som jag nyligen också investerade i och är minst lika nöjd med.

jag har haft en jättebra arbetsdag i nacka för omväxlings skull. tog båten hem - alltid samma känsla av vardagslyx. nu har jag en obokad kväll och ska laga matlåda, titta på top model (ja, jag vet, men jag kan inte låta bli), men först softa lite med resterna av morgonens dn. jag löser sudoku och övar mig på att skriva med vänster hand. det är ett ständigt projekt jag har, att försöka bli mer dubbelhänt. det är den ena förtjänsten, den andra är att utmana mina j-la mönster. jag hatar mönster och förutsägbarhet; jag vill  inte vara förutsägbar. har märkt att jag ofta plockar upp en sak med den hand som råkar vara närmast, men om det är vänster byter jag till höger för att göra det jag nu ska göra med "rätt" hand. det där vill jag utmana. jag försöker diska med borsten i vänster, skära saker, göra så simpla saker som att låsa ytterdörren med vänster hand. just ytterdörren är inte svårt att göra med vänster hand, men jag märker när jag gör det att det känns extremt ovanligt - helt enkelt därför att jag sällan gör det.

nej, bort bort med konforma beteenden.

och, allvarligt, bort med pektangentbordet. jag kommer att bli galen om jag inte köper ett separat tangentbord. jag måste kunna skriva i 190, med min fingersättning som jag lärde mig på maskinskrivningen i högstadiet. blippa mig fram och skriva fel gång på gång, och sen inte hitta rätt isättningspunkt för att rätta - det kommer inte gynna min kreativitet.

nu ska jag choppa grönsaker. med vänster.