En perfekt dag, del 2

Jag måste bara få återkomma med att jag toppade med en fantastisk sista Nice-middag, och att jag nu känner mig barnsligt glad över min Spotify-snilleblixt som absolut avrundning på dagen. Jag lyssnar på Gerry Raffertys "City to City" från 1978 som man förmodligen bara kan älska om man är hans mamma eller en flicka som hittade den i form av ett kasettband som någon tappat på gatan någon gång i slutet av 70-talet och sedan lyssnat på tusen gånger i sin barndom.

Jag köpte faktiskt lp'n (?) i vuxen ålder, men har inte lyssnat på den speciellt många gånger. Nu är den ett lika kärt återseende (återhörande) igen. Speciellt under rådande omständigheter, när jag är så otroligt välvilligt inställd till det mesta.

Jag ansträngde mig lite mer idag, och letade upp en av de mer genuina restaurangerna, vars bord tar upp merparten av den smala gränden och där även lokalbefolkningen äter. Det fanns väldigt många rätter på den vanliga menyn som kändes lockande (t ex risotto med anka), men jag valde "dagens kött" som stod på griffeltavla med den där typiska, franska handstilen. Utan att riktigt veta vad jag skulle få, förutom att jag kände till huvudingrediensen, lapin (kanin), fick jag en utsökt måltid. Det var väl typ en halv kanin, kokt i tomatsås med en massa örtkryddor. Den charmige kyparen kom med en liten limoncello som digestif och sen åt jag en löjligt god chokladfondant till dessert.

Nu blir det godnatt, och troligen ännu en natts otroligt bra sömn. A tout à l'heure.